På sjukhuset sökte Carol tröst och rehabilitering. Hon längtade efter en öm beröring, en lugnande smekning som kunde lindra hennes fysiska och känslomässiga oro. Utan att hon visste om det hade hennes terapeut, en kvinna av förtrollande skönhet, en djup, osläckbar törst efter henne. Terapeuten, en kvinna av oöverträffad lockelse, uppslukades av en primär lust att utforska djupet av Carols lustar. När terapisessionen började färdades terapeutens händer delikat genom Carols kropp, inte bara för rehabiliteringens skull, utan för att tända en eldig passion inom henne. Mötet förvandlades snart till en sensuell utforskning av köttslig njutning, en dans av lust som länge varit efterlängtad. Terapeutens mjuka, men ändå ihållande beröring tände en gnista inom Carol, en låga som släckts av hennes trauma. Rummet fylldes av symfonin av deras stön, ett bevis på deras gemensamma extas. Detta var inte bara en terapisession, utan en resa av självupptäckt och förlösning, en dans av åtrå som lämnade dem båda helt mätta.