I en hypnotiserande uppvisning av passion och skicklighet befinner sig en ebenholtspianist i sällskap med sin begåvade instruktör. När lektionen slutar tar stämningen en oväntad vändning. Instruktören, oförmögen att motstå pianisternas imponerande mandom, dras till den som en mal till en låga. Han tar in den pulserande lemmen i munnen, omsluter den med sina skickliga läppar, med tungan dansande runt den bultande spetsen. Pianisten, först överrumplad, ger sig hän åt njutningen, hans händer styr instruktörens huvud medan han tar emot den passionerade uppmärksamheten. Rummet fylls av symfonin av stön och deras kroppars rytmiska rörelse, förlorad i stundens hetta. Detta är inte bara en lektion i musik, utan en lektion i njutning, där gränserna för instruktör och elev suddas ut, ersatt av den ursprungliga instinkten av begär.